Intervju om kurs

I november gav jag en kurs om machine learning och AI för forskare som tillhör EpiHealth – ett svenskt forskningsnätverk som ägnar sig åt epidemiologisk forskning för att bättre förstå utbredning och bakomliggande orsaker till olika sjukdomar.

På EpiHealths webbplats berättar en av deltagarna om kursen:

What was the most important lesson?
– That machine learning is more accessible than I thought! The course provided a broad introduction to different methods – everything from classic regression models to advanced neural networks. We also got to try applying them in practice, which will really help when I implement the methods on my own. In addition to new knowledge, I take with me the insight that these tools are fully possible to use even for researchers without a technical background and that they can open completely new doors for epidemiological research. The idea workshop was in full swing on the train home, and I am now looking forward to implementing what I learned in my own research.

Jag jobbar med den här sortens modeller varje dag, och det är minst sagt spännande att följa utvecklingen som sker just nu. Med moderna verktyg är maskininlärning och AI tillgängligare än någonsin. Den mest intressanta utvecklingen, den som faktiskt gör skillnad för beslutsfattande och forskning, har ingenting med ChatGPT att göra. Istället är det ofta helt andra modeller som används. Om det, och mycket annat, handlade den här kursen.

Ny utgåva av Modern Statistics with R

Den andra utgåvan av min bok Modern Statistics with R har nu släppts. Den handlar om allt från grundläggande statistiska koncept till R-programmering, avancerade regressionsmodeller och machine learning. Boken går att läsa gratis på nätet eller köpa i fysisk form i bokhandlar (utgiven internationellt av CRC Press).

Förutom att Modern Statistics with R används som kurslitteratur på universitet världen över så ligger den också till grund för de R-kurser jag ger i samarbete med Statistikakademin. Intresserad av att lära dig mer om R, statistik, machine learning eller AI? Ta en titt på höstens och vårens kursdatum eller kontakta mig för att boka en kurs på plats hos er.

Att få bättre förståelse för AI

Utvecklingen inom AI går svindlande fort och allt fler organisationer försöker förstå hur de kan använda AI i sin verksamhet. Som någon som jobbat inom området i många år stöter jag en hel del missförstånd kring vad dagens AI egentligen kan göra och kring vad som ligger runt hörnet. Å ena sidan underskattar många hur långt AI har kommit och hur användbart det kan vara – många framsteg sker utan att vi märker dem. Å andra sidan överskattar många AI och missar att det som rapporteras i media bygger på pressmeddelanden från företag som gärna överdriver hur bra deras system egentligen är.

Av den här anledningen ger jag sedan 2019 en kurs om AI och machine learning riktad mot beslutsfattare, chefer, projektledare och forskare som planerar att vara inblandade i AI-projekt eller helt enkelt vill få en bättre förståelse för ämnet. Det enda förkunskapskravet är grundläggande datorvana. På kursen testar vi att bygga några AI-modeller samtidigt som vi diskuterar frågor som:

  • Hur fungerar AI och machine learning?
  • Hur vet man att ett AI-system fungerar som det ska?
  • Vad kan man egentligen göra med den här tekniken idag?
  • Vad krävs för att ett AI-projekt ska bli framgångsrikt?
  • Hur kommer utvecklingen att se ut de närmaste åren?

Jag ger dels på begäran kursen på plats hos företag och myndigheter, och dels online vid schemalagda tillfällen (härnäst den 26 oktober och den 18 april – boka din plats här).

Hur kan nya läkemedel utvecklas med AI?

I skuggan av klimatförändringar är antibiotikaresistens en av 2000-talets stora utmaningar. En ljusglimt kom häromveckan, när en artikel publicerades där forskare vid bland annat MIT beskrev hur de använt AI och maskininlärning för att upptäcka nya antibiotika som i djurstudier visat sig bita på multiresistenta bakterier. Artikeln finns här; en mer lättsmält rapport finns att läsa i The Guardian. Upptäckten har lyfts fram som början på en ny era för läkemedelsforskningen, där AI kommer att ge oss framtidens läkemedel. Liknande metoder har redan börjat användas för att ta fram läkemedel mot coronaviruset.

Men hur gör man egentligen för att få AI att upptäcka nya läkemedel?

AI och maskininlärning handlar i grund och botten om att låta datorn ta fram komplicerade matematiska formler (ofta många sidor långa) som kan användas för att lösa problem. Vill man exempelvis lära datorn att översätta text måste man då först förse den med en massa exempel på översatta texter. Formlerna byggs upp genom att datorn går igenom de här exemplen för att hitta mönster. När de är klara kan man stoppa in någon sorts data i formeln och få ut ett svar. Om systemet byggts för översättningar stoppar man in en text och får ut en översättning av texten till ett annat språk. Om det har byggts för att beskriva bilder stoppar man in en bild och får ut en beskrivning av vad bilden föreställer.

Kan då samma idé användas för att hitta nya antibiotika? Svaret är ja. Vi känner idag till hundratals miljoner molekyler, men bara en liten bråkdel av dem har testats som läkemedel. En idé vore därför att bygga ett AI-system som kan känna igen hur antibiotikamolekyler ser ut och låta det gå igenom listan över kända molekyler för att bedöma om dessa kan användas som antibiotika eller inte.

Det är precis vad forskarna vid MIT gjorde i sitt projekt. De samlade ihop data om drygt 2300 molekyler, varav några gick att använda som antibiotika vid behandling av vissa bakterieinfektioner. De exemplen kunde de sedan använda för att bygga ett AI-system som utifrån information om en molekyls struktur kunde förutsäga om molekylen fungerade som antibiotika eller inte. Inte med hundraprocentig noggrannhet, men med tillräckligt hög noggrannhet för att oftast ha rätt. Forskarna lät därefter systemet gå igenom mer än 100 miljoner kända molekyler och bedöma hur sannolikt det var att dessa skulle gå att använda som antibiotika. Slutligen testade de om de 99 molekyler som systemet ansåg vara mest lovande faktiskt hade någon antibiotisk verkan i laboratorieförsök. 63 av dem visade sig ha det.

En av molekylerna, kallad halicin, verkar särskilt lovande. I försök med möss har forskarna sett att läkemedlet, som inte är likt de antibiotika som används idag, är effektivt mot flera multiresistenta bakterier.

Den stora fördelen med AI är sällan att systemen utför uppgifter bättre än oss, utan att de kan utföra uppgifter mycket snabbare än vad människor hade klarat av. Textöversättning är ett bra exempel på det – tjänster som Google Översätt ger blixtsnabba översättningar. De blir inte alltid rätt och håller inte samma kvalitet som omsorgsfullt gjorda översättningar av professionella mänskliga översättare, men är ofta bra nog. Den här snabbheten var helt avgörande för antibiotikaprojektet vid MIT. Ingen forskargrupp på jorden hade kunnat testa sig igenom 100 miljoner molekyler, men AI-systemet kunde göra det på några timmar. Det gav inte rätt svar för varje molekyl, men för tillräckligt många för att vara användbart. Det är, åtminstone i det här fallet, gott nog.

Dagens AI ligger långt ifrån de superintelligenta robotar vi stöter på i science fiction. Men redan nu kan vi använda AI för att automatisera vissa uppgifter som lämpar sig särskilt bra för datorer. Det kan göra att projekt som skulle ta årtionden blir klara på några veckor. Det öppnar nya möjligheter och frigör tid, och rätt använt låter det oss människor fokusera på andra mer intressanta arbetsuppgifter. AI som ett verktyg i läkemedelsutveckling är inte science fiction – det är kort och gott science.

Ny kurs om maskininlärning

Jag samarbetar sedan i vintras med Statistikakademin, som erbjuder kurser i statistik. Vi har nu utvecklat en ny endagskurs om maskininlärning och AI, där jag har konstruerat kursmaterialet och kommer vara lärare.

Kursen passar bra för dig som vill lära dig att använda maskininlärning för prognoser, klassificering och automatisering, eller bara vill få en bättre förståelse för vad maskininlärning och AI egentligen innebär – nog så viktig för beslutsfattare som bombarderas med budskap om hur data blir allt viktigare för verksamheten.

Du kan redan nu boka plats på någon av de schemalagda kurserna i vår:
6 februari i Uppsala
26 mars i Göteborg
7 maj i Stockholm

Anmälan sker via Statistikakademins webbplats.

Om ni är flera som är intresserade så kan jag också komma och ge kursen på plats hos er. Kontakta mig för att få veta mer.