Många missförstår hur AI ska användas

Det händer många spännande saker inom AI-utvecklingen. Mycket av nyhetsrapporteringen kretsar kring framstegen som de amerikanska jättebolagen gör med modeller som OpenAI:s ChatGPT och Googles Gemini. Det är stora språkmodeller som kan svara på frågor, redigera text, skriva kod och skapa bilder. Ofta funkar det bra, men ibland blir det pannkaka av alltihop.

Stora språkmodeller i all ära. Även om de är intressanta så är det inte där det stora värdet i AI ligger just nu. För de allra flesta företag och organisationer är det istället enklare och mer specialiserade modeller som gör verklig nytta. Modeller som automatiserar långtråkigt rutinarbete och ofta gör jobbet bättre än människor. Bland exempel jag själv har jobbat med finns t.ex. AI-system som upptäcker sjukdomar hos mjölkkor innan människor kan se dem, modeller som hjälper bibliotekarierna på Karolinska institutets bibliotek att klassificera forskningsartiklar utan manuellt arbete och system som automatiskt granskar ritningar åt tillverkningsindustrin.

Det här var huvudbudskapet när jag för några veckor sedan besökte Uppsala universitet som en av fem föredragshållare på matematiska institutionens alumnevent om AI. En riktigt trevlig dag, med intressanta föredrag och givande diskussioner. Ser fram emot mer sådant under det kommande året!

Paneldiskussion vid AI-eventet. Foto: Marie Chajara Svensson

Att få bättre förståelse för AI

Utvecklingen inom AI går svindlande fort och allt fler organisationer försöker förstå hur de kan använda AI i sin verksamhet. Som någon som jobbat inom området i många år stöter jag en hel del missförstånd kring vad dagens AI egentligen kan göra och kring vad som ligger runt hörnet. Å ena sidan underskattar många hur långt AI har kommit och hur användbart det kan vara – många framsteg sker utan att vi märker dem. Å andra sidan överskattar många AI och missar att det som rapporteras i media bygger på pressmeddelanden från företag som gärna överdriver hur bra deras system egentligen är.

Av den här anledningen ger jag sedan 2019 en kurs om AI och machine learning riktad mot beslutsfattare, chefer, projektledare och forskare som planerar att vara inblandade i AI-projekt eller helt enkelt vill få en bättre förståelse för ämnet. Det enda förkunskapskravet är grundläggande datorvana. På kursen testar vi att bygga några AI-modeller samtidigt som vi diskuterar frågor som:

  • Hur fungerar AI och machine learning?
  • Hur vet man att ett AI-system fungerar som det ska?
  • Vad kan man egentligen göra med den här tekniken idag?
  • Vad krävs för att ett AI-projekt ska bli framgångsrikt?
  • Hur kommer utvecklingen att se ut de närmaste åren?

Jag ger dels på begäran kursen på plats hos företag och myndigheter, och dels online vid schemalagda tillfällen (härnäst den 26 oktober och den 18 april – boka din plats här).

2019 i backspegeln

2019 har varit ett spännande år, där jag fått möjlighet att hjälpa företag, myndigheter och forskare med ett gäng spännande problem. Jag har bland annat utvecklat prognosverktyg för företags omsättning, jobbat med att förbättrad infektionsdiagnostik vid indiska barnsjukhus, fortsatt arbetet med att bygga statistiska modeller för att förbättra mjölkningsrobotar och undersökt vilket som är det bästa sättet att söva älgar (…!). Mitt arbete med att hjälpa forskare har resulterat i en rad vetenskapliga artiklar, bland annat i Nature Communications.

Under året har jag haft förmånen att föreläsa om AI och hur utvecklingen där kommer att påverka oss, både för allmänheten och för mindre sällskap. Det här är något som ligger mig varmt om hjärtat, så räkna med att höra mer från mig på det temat nästa år.

Utöver konsultuppdrag och föredrag så har jag hunnit med att undervisa på ett antal kurser under 2019. I november besökte jag Lantmäteriet och gav min introduktionskurs i maskininlärning och AI, som de tio deltagarna gav 5,75 i snittbetyg på en 6-gradig skala. Under hösten har jag också lett och föreläst på en fördjupande kurs på samma tema på Uppsala universitet. Min onlinekurs i statistik vid University of Edinburgh gick för tredje gången nu under hösten. Kursen har fått högsta beröm av studenterna och jag jobbar nu för fullt med att utveckla två nya kurser åt universitetet. Någonstans mitt i allt det här hann jag med att föreläsa på en statistikkurs för ingenjörer också, även det vid Uppsala universitet.

Det har varit ett späckat år helt enkelt – men jag har redan börjat se fram emot nya spännande utmaningar under 2020. Har du frågor kring dataanalys? Kontakta mig så pratar vi om hur jag kan hjälpa er att få ut mer av era data.

AI på Industrinatten

Industrinatten är en mötesplats mellan svensk industri och skolungdomar, som ordnas årligen på en rad platser i Sverige. Den här veckan höll jag öppningsföredraget på Industrinatten i Hofors, där jag pratade om vad AI egentligen är och hur det kommer att påverka oss framöver. Jag börjar ofta den här sortens föredrag med att prata om de senaste tjugo årens teknikutveckling, som till stort del drivits av (mobilt) internet och tunna (pek)skärmar. På samma sätt kommer de kommande tjugo årens utveckling drivas av så kallad snäv AI: datorsystem som automatiserar olika uppgifter åt oss.

Att systemen kan automatisera olika uppgifter innebär däremot inte att de är särskilt intelligenta, vilket skolungdomarna i Hofors också fick se ett antal exempel på. Några av dem kom från Google Översätt, som trots att Google årligen lägger miljarder på att stoppa in AI i sina system ibland misslyckas fullständigt med sina översättningar.

Modern AI har en enorm potential, men om man inte är försiktig när man bygger de här systemen så händer det lätt att de ger fel svar – som i exemplet ovan – eller får andra oönskade beteenden, som exempelvis diskriminering. Det är en av anledningarna till att det är så viktigt att undersöka hur AI-systemen egentligen fungerar innan man börjar använda dem.

  • Vill ni höra mer om vad AI är? Hur det fungerar? Vad det kan och inte kan göra idag? Hur det kommer att forma vår framtid? Kontakta mig för att boka ett föredrag.

Tre föredrag vid Scifest i Uppsala

I mars kommer jag att hålla tre föredrag vid (populär)vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala. Dels två föredrag riktade mot högstadieelever och dels ett föredrag för allmänheten lördagen 9 mars. Mer information om plats och tider finns på Scifests hemsida.

Beskrivningen av föredraget för allmänheten lyder som följer: Vad är AI och hur fungerar det egentligen? Vad kan man göra med AI idag och vad kommer man kunna göra i framtiden? I det här föredraget om vår framtid med AI stöter vi på självkörande bilar, lättlurade datorer, AI som diskriminerar, sökandet efter lycka och den oväntade nyttan med att lägga upp bilder på sin mat på sociala medier.

Varmt välkomna!